Se även vår samlade information om Cementkrisen.
1. Hur säger man upp på grund av arbetsbrist?
Sammanfattningsvis är utgångspunkten att arbetsgivare bestämmer om sin verksamhet i kraft av sin arbetsledningsrätt, bland annat gällande uppsägning av anställda på grund av arbetsbrist.
Uppsägningar på grund av arbetsbrist ska dock alltid föregås av en MBL-förhandling med det fackförbund vars medlemmar påverkas av arbetsbristen. För att kunna säga upp arbetstagare krävs att det inte är möjligt att omplacera arbetstagare inom företaget. Vidare behöver arbetsgivare vid själva uppsägningen ta hänsyn till turordningen mellan anställda.
Läs mer om uppsägningar på grund av arbetsbrist i publikationen En handledning om förfarandet vid arbetsbrist.
Uppsägningar på grund av arbetsbrist ska dock alltid föregås av en MBL-förhandling med det fackförbund vars medlemmar påverkas av arbetsbristen. För att kunna säga upp arbetstagare krävs att det inte är möjligt att omplacera arbetstagare inom företaget. Vidare behöver arbetsgivare vid själva uppsägningen ta hänsyn till turordningen mellan anställda.
Läs mer om uppsägningar på grund av arbetsbrist i publikationen En handledning om förfarandet vid arbetsbrist.
2. En arbetsgivare har sagt upp personal på grund av arbetsbrist, men behöver gå upp i produktion igen. Hur bör detta hanteras?
En uppsägning på grund av arbetsbrist kan inte tas tillbaka ensidigt av arbetsgivaren och en överenskommelse med den anställde/före detta anställde måste därför träffas. Tänk på att det kan uppstå situationer kring turordningen mellan arbetstagare då arbetsgivare tar åter personal uppsagd på grund av arbetsbrist.
Läs mer om uppsägningar på grund av arbetsbrist här.
Läs mer om uppsägningar på grund av arbetsbrist här.
3. Hur långa är uppsägningstiderna vid arbetsbrist?
Uppsägningstider från såväl arbetsgivare som arbetstagares sida reglernas i lag och kollektivavtal.
För exempelvis byggnadsämnesbranschen gäller följande:
1. Arbetare
Uppsägning från arbetsgivarens sida
Huvudregeln är en uppsägningstid mellan en och sex månader beroende på anställningstid. För i avtalet definierade specialister med anställningstid om minst tre år är uppsägningstiden en månad extra än vad kollektivavtalet anger, dock maximalt sex månader.
2. Tjänstemän
Uppsägning från arbetsgivarens sida
Uppsägningstiden är mellan en och sex månader beroende på anställningstid. En tjänsteman som sägs upp på grund av arbetsbrist och som vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och 10 års sammanhängande anställningstid har en uppsägningstid som förlängs med sex månader (d v s till 12 månader). Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen.
Läs mer om uppsägningar på grund av arbetsbrist här.
För exempelvis byggnadsämnesbranschen gäller följande:
1. Arbetare
Uppsägning från arbetsgivarens sida
Huvudregeln är en uppsägningstid mellan en och sex månader beroende på anställningstid. För i avtalet definierade specialister med anställningstid om minst tre år är uppsägningstiden en månad extra än vad kollektivavtalet anger, dock maximalt sex månader.
2. Tjänstemän
Uppsägning från arbetsgivarens sida
Uppsägningstiden är mellan en och sex månader beroende på anställningstid. En tjänsteman som sägs upp på grund av arbetsbrist och som vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och 10 års sammanhängande anställningstid har en uppsägningstid som förlängs med sex månader (d v s till 12 månader). Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen.
Läs mer om uppsägningar på grund av arbetsbrist här.
4. Finns möjlighet till korttidspermittering?
Den 30 september upphörde den tillfälliga förlängningen av krisstödet vid korttidsarbete som gällt under 2021. Från och med den 1 oktober 2021 gäller därmed enbart lagen för det permanenta stödet vid korttidsarbete, lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.
Karens för företag som ansökt om stöd under 2020
Enligt den permanenta lagen finns karens på 24 månader från den sista månaden man erhållit stödet. Detta gäller för dem som fått stöd under 2020 enligt 2020 års lagstiftning, men inte för dem som erhållit stöd enligt den tillfälliga lagen som gäller för 2021. Vid ansökan om stöd under den permanenta lagstiftningen är det därför viktigt att företag är medvetna om under vilken lagstiftning tidigare stöd har getts. Har företag fått stöd enligt 2020 års lagstiftning kommer man inte godkännas för stöd under den permanenta lagstiftningen förrän 24 månader har passerat sedan den sista stödmånaden.
Karenskravet innebär i praktiken följande:
-Har företaget fått stöd under 2020 gäller 2020 års lagstiftning.
-Har företaget fått stöd under 2021 gäller 2021 års lagstiftning.
-Det enda undantaget är december 2020; har företag fått stöd i december 2020 och december varit den sista stödmånaden gäller 2020 års lagstiftning. Har företag fått stöd i december 2020 och december varit den första stödmånaden gäller 2021 års lagstiftning. Har företag enbart december 2020 som stödmånad behöver man veta när ansökan gjordes. Gjordes den i mars 2021 eller senare gäller 2021 års lagstiftning. Gjordes den däremot under 2020 gäller 2020 års lagstiftning.
Karenskravet i det permanenta stödet vid korttidsarbete innebär att majoriteten av de företag som fått stöd under pandemin inte kommer att vara kvalificerade för det permanenta stödet.
Förutsättningar för erhållande av stöd
Förutsatt att företag inte erhållit stöd under 2020 (se ovan) kan företag ansöka om erhållande av stöd för korttidsarbete. Stödet hanteras av Tillväxtverket från den 1 oktober 2021 till och med den 31 mars 2022.
För att vara berättigad till stöd finns det ett antal förutsättningar som företag måste uppfylla. Dessa förutsättningar utgörs i huvudsak av följande:
-De ekonomiska svårigheterna ska vara tillfälliga och allvarliga
-De ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll
-De ekonomiska svårigheterna ska inte rimligen ha kunnat förutses
-Företaget ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft, t ex genom att säga upp avtal för konsulter och bemanningsanställda men också genom avbrytande av provanställningar.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen: Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se).
a) Vilka subventioneringsgrader finns gällande korttidsarbete?
Stöd för korttidsarbete kan beviljas för permitteringsnivåerna 20, 40 och 60 %. Staten står för en tredjedel av lönekostnaderna samt arbetsgivaravgifterna. Motsvarande löneminskning för arbetstagarna ska uppgå till 12, 16 respektive 20 % av ordinarie lön.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen: Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
b) Hur går man tillväga vid korttidsarbete?
För att ansöka om stöd behöver arbetsgivaren träffa en lokal överenskommelse om korttidsarbete med de fackliga motparter vars medlemmar man avser att ansöka om korttidsarbete för.
Därefter ansöker arbetsgivaren om stöd hos Tillväxtverket. Sammanfattningsvis görs ansökan i två steg:
1.
Först gör företaget ansökan om godkännande för stöd vid korttidsarbete. Ansökningsblanketten finns här: Att tänka på innan du söker det ordinarie stödet för korttidsarbete (tillvaxtverket.se). Färdig ansökningsblankett skickas med mejl till registraturen@tillvaxtverket.se, men kan också skickas med brev till Tillväxtverket, Box 4044, 102 61, Stockholm.
2.
Om ansökan i steg 1 beviljas kan företaget sedan i steg 2 ansöka om preliminärt stöd. När denna ansökan skickas in behöver företaget bifoga ingånget lokalt avtal och underlag om anställda. Tillväxtverket tar kontakt med företaget angående vilken information som behöver skickas in. Ansökan om preliminärt stöd kan göras från tidigast dagen som ansökan om godkännande (ansökan i steg 1) skickades in, eller från och med två kalendermånader retroaktivt från beslutsdatumet, om det gått mer än två månader från dagen då ansökan skickades in till dagen för beslut om godkännande.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen: Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
c) Behöver man vara överens med facket?
Det krävs att avtal har slutits mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivare för att kunna permittera och erhålla stöd. Sådana avtal har Industriarbetsgivarna tecknat med IF Metall, GS, Pappers, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. Därutöver ska de närmare förutsättningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas regleras i ett lokalt kollektivavtal. Om det inte finns någon lokal part på arbetstagarsidan, får ett avtal i stället ingås mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
d) Kan man kombinera uppsägningar med korttidsarbete?
Det är inte möjligt att erhålla stöd för korttidsarbete som är hänförlig till en arbetstagares uppsägningstid. Detta innebär att arbetsgivaren inte kan erhålla stöd för arbetstagare som man sagt upp på grund av t ex arbetsbrist.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida : Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
Karens för företag som ansökt om stöd under 2020
Enligt den permanenta lagen finns karens på 24 månader från den sista månaden man erhållit stödet. Detta gäller för dem som fått stöd under 2020 enligt 2020 års lagstiftning, men inte för dem som erhållit stöd enligt den tillfälliga lagen som gäller för 2021. Vid ansökan om stöd under den permanenta lagstiftningen är det därför viktigt att företag är medvetna om under vilken lagstiftning tidigare stöd har getts. Har företag fått stöd enligt 2020 års lagstiftning kommer man inte godkännas för stöd under den permanenta lagstiftningen förrän 24 månader har passerat sedan den sista stödmånaden.
Karenskravet innebär i praktiken följande:
-Har företaget fått stöd under 2020 gäller 2020 års lagstiftning.
-Har företaget fått stöd under 2021 gäller 2021 års lagstiftning.
-Det enda undantaget är december 2020; har företag fått stöd i december 2020 och december varit den sista stödmånaden gäller 2020 års lagstiftning. Har företag fått stöd i december 2020 och december varit den första stödmånaden gäller 2021 års lagstiftning. Har företag enbart december 2020 som stödmånad behöver man veta när ansökan gjordes. Gjordes den i mars 2021 eller senare gäller 2021 års lagstiftning. Gjordes den däremot under 2020 gäller 2020 års lagstiftning.
Karenskravet i det permanenta stödet vid korttidsarbete innebär att majoriteten av de företag som fått stöd under pandemin inte kommer att vara kvalificerade för det permanenta stödet.
Förutsättningar för erhållande av stöd
Förutsatt att företag inte erhållit stöd under 2020 (se ovan) kan företag ansöka om erhållande av stöd för korttidsarbete. Stödet hanteras av Tillväxtverket från den 1 oktober 2021 till och med den 31 mars 2022.
För att vara berättigad till stöd finns det ett antal förutsättningar som företag måste uppfylla. Dessa förutsättningar utgörs i huvudsak av följande:
-De ekonomiska svårigheterna ska vara tillfälliga och allvarliga
-De ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll
-De ekonomiska svårigheterna ska inte rimligen ha kunnat förutses
-Företaget ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft, t ex genom att säga upp avtal för konsulter och bemanningsanställda men också genom avbrytande av provanställningar.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen: Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se).
a) Vilka subventioneringsgrader finns gällande korttidsarbete?
Stöd för korttidsarbete kan beviljas för permitteringsnivåerna 20, 40 och 60 %. Staten står för en tredjedel av lönekostnaderna samt arbetsgivaravgifterna. Motsvarande löneminskning för arbetstagarna ska uppgå till 12, 16 respektive 20 % av ordinarie lön.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen: Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
b) Hur går man tillväga vid korttidsarbete?
För att ansöka om stöd behöver arbetsgivaren träffa en lokal överenskommelse om korttidsarbete med de fackliga motparter vars medlemmar man avser att ansöka om korttidsarbete för.
Därefter ansöker arbetsgivaren om stöd hos Tillväxtverket. Sammanfattningsvis görs ansökan i två steg:
1.
Först gör företaget ansökan om godkännande för stöd vid korttidsarbete. Ansökningsblanketten finns här: Att tänka på innan du söker det ordinarie stödet för korttidsarbete (tillvaxtverket.se). Färdig ansökningsblankett skickas med mejl till registraturen@tillvaxtverket.se, men kan också skickas med brev till Tillväxtverket, Box 4044, 102 61, Stockholm.
2.
Om ansökan i steg 1 beviljas kan företaget sedan i steg 2 ansöka om preliminärt stöd. När denna ansökan skickas in behöver företaget bifoga ingånget lokalt avtal och underlag om anställda. Tillväxtverket tar kontakt med företaget angående vilken information som behöver skickas in. Ansökan om preliminärt stöd kan göras från tidigast dagen som ansökan om godkännande (ansökan i steg 1) skickades in, eller från och med två kalendermånader retroaktivt från beslutsdatumet, om det gått mer än två månader från dagen då ansökan skickades in till dagen för beslut om godkännande.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen: Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
c) Behöver man vara överens med facket?
Det krävs att avtal har slutits mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivare för att kunna permittera och erhålla stöd. Sådana avtal har Industriarbetsgivarna tecknat med IF Metall, GS, Pappers, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. Därutöver ska de närmare förutsättningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas regleras i ett lokalt kollektivavtal. Om det inte finns någon lokal part på arbetstagarsidan, får ett avtal i stället ingås mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida: Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
d) Kan man kombinera uppsägningar med korttidsarbete?
Det är inte möjligt att erhålla stöd för korttidsarbete som är hänförlig till en arbetstagares uppsägningstid. Detta innebär att arbetsgivaren inte kan erhålla stöd för arbetstagare som man sagt upp på grund av t ex arbetsbrist.
Mer information om frågor relaterade till cementkrisen Korttidsarbete och korttidspermittering : Industriarbetsgivarguiden.
Mer information finns på Tillväxtverkets hemsida : Ordinarie stöd för korttidsarbete – Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)
5. Överenskommelse om korttidsarbete utan statligt stöd
IF Metall och Industriarbetsgivarna har för företag som omfattas av kollektivavtal på gruv, byggnadsämnes- och svetsmekaniska området träffat överenskommelser vilka ger möjlighet att träffa lokala överenskommelser om korttidsarbete utan statligt stöd. Motsvarande avtal finns inte centralt på tjänstemannaområdet. Överenskommelse om nedgång i tid och lön kan träffas direkt med den enskilde tjänstemannen. Enligt Industriarbetsgivarnas uppfattning kan även avtal träffas med den lokala tjänstemannaorganisationen om nedgång i tid och lön.
På arbetarområdet avtalsområdet Stål- och Metall finns möjlighet att använda avtalets regler om TOF alternativt träffa en lokal permitteringslöneöverenskommelse.
Avtalen på gruv, byggnadsämnes- och svetsmekaniska området innebär att företag efter lokal överenskommelse temporärt kan sänka hela eller delar av arbetsstyrkans utgående lön och andra ersättningar med upp till 12 procent. Under motsvarande andel av ordinarie arbetstid ska arbete inte utföras. Centrala parter har möjlighet att efter frågan från lokala parter förlänga denna period. Varje period om nedgång i lön och arbetstid får pågå som mest nio månader, varefter en ny lokal överenskommelse krävs.
På arbetarområdet avtalsområdet Stål- och Metall finns möjlighet att använda avtalets regler om TOF alternativt träffa en lokal permitteringslöneöverenskommelse.
Avtalen på gruv, byggnadsämnes- och svetsmekaniska området innebär att företag efter lokal överenskommelse temporärt kan sänka hela eller delar av arbetsstyrkans utgående lön och andra ersättningar med upp till 12 procent. Under motsvarande andel av ordinarie arbetstid ska arbete inte utföras. Centrala parter har möjlighet att efter frågan från lokala parter förlänga denna period. Varje period om nedgång i lön och arbetstid får pågå som mest nio månader, varefter en ny lokal överenskommelse krävs.